1. Projektnivå

För att ett projekt ska kunna bidra till EU 2020-målen om en inkluderande tillväxt, behövs detaljerad kunskap om de problem projekten vill påverka. En jämställdhetsanalys visar skillnader mellan kvinnors och mäns situation på eller utanför arbetsmarknaden och vilka orsakerna till dem är. Det gör projekten mer effektiva och gör att projekt kan genomföra aktiviteter som svarar mot målgruppens behov, problem och förväntningar. Det finns också olika behov och livsvillkor inom målgrupperna, vilket projektet behöver känna till.

I utlysningar från Socialfonden ska ingå en bakgrundsanalys som kopplar utlysningen till Sveriges jämställdhetspolitiska och arbetsmarknads-/regionalpolitiska mål. Analysen ska beskriva orsaker och effekter av jämställdhetsfrågorna för målgrupperna. Att beskriva orsaker till ojämställdhet gör det möjligt att sätta relevanta mål och att bestämma vilka aktiviteter som kan bidra till förändring. Projekten ska med hjälp av egna experter eller med hjälp av stödstrukturens (ESI Support) jämställdhetsexperter, beskriva sitt projekts kärnverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.

I en jämställdhetsanalys ska följande steg tas:

 
Målgruppens situation synliggörs genom könsuppdelad statistik.
Ta fram statistik som beskriver målgruppen uppdelat på kvinnor och män (utbildningsnivåer, anställning i olika sektorer, entreprenörer i olika branscher, avhopp från utbildning, lönenivåer eller andra relevanta fakta). Det är viktigt att kön används som övergripande variabel, vilket innebär att varje målgrupp som unga, utrikes födda eller personer med funktionsnedsättning delas upp på kön. Finns uppgifter som beskriver situationen när det gäller diskrimineringsgrunder som ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning ? Koppla de könsmönster som identifierats till jämställdhetsmål i utlysningen. Om jämställdhetsmål i utlysningen saknas koppla till nationella eller regionala jämställdhetsmål i programmet eller utanför programmet.
 

Bygg på kunskap som redan finns.
Ta reda på vilken kunskap som redan finns om situationen ni vill påverka. Använd befintlig forskning, studier eller rapporter som beskriver målgruppens situation ur ett jämställdhetsperspektiv. Lyssna och utgå också från kunskap från målgruppen själv och från aktörer med kompetens på området. Om kunskap om målgruppen uppdelad på kön saknas, kan det vara en aktivitet som projektet planerar in i sin förstudie att inhämta sådan.
 

Hur ser kontexten/ sammanhanget ut för målgruppen?
Vilka resurser finns tillgängliga för målgruppen? Skiljer det sig åt mellan kvinnor och män? Ser det olika ut för andra grupper? Vilka skillnader och könsmönster finns mellan kvinnor och män i den bransch eller omgivning där projektet ska verka. Normer och förväntningar på vad kvinnor och män ska göra och vara påverkar. En hög arbetslöshet bland män i en kommun trots arbetstillfällen i vården kan vara ett exempel på hur normer och attityder bidrar till vår könsuppdelade utbildnings- och arbetsmarknad. Normer och förväntningar tar sig uttryck i konkreta resurser - har entreprenörer som är kvinnor respektive män samma tillgång till stöd där projektet verkar?
 

Vilka är orsakerna till hur situationen ser ut?
När det finns en tydlig beskrivning av situationen för målgruppen där skillnader mellan kvinnor och män och andra grupper är tydliga – undersök och beskriv vad de beror på. Vilka konsekvenser har skillnaderna för målgruppen, arbetsmarknaden och projektet? Koppla de könsmönster som identifierats till nationella och regionala jämställdhetsmål. Hur påverkar mönstren möjligheterna till att nå Socialfondsprogrammets mål?

Rekommenderade metoder för analys

Metoden 4 R rekommenderas för jämställdhetsanalys. De fyra R står för Representation, Resurser, Realia och Realisera. Läs mer på http://www.jamstall.nu/verktygslada/4r-metoden/. En annan metod kan vara SWOT.

Utifrån de skillnader och frågeställningar som identifierats i jämställdhetsanalysen ska projektet formulera mål och indikatorer. Projektets jämställdhetsmål ska visa hur projektet bidrar till jämställdhet inom sitt fokusområde. Målen ska kunna kopplas till nationella och/eller regionala jämställdhetsmål. Samtidigt som projektet sätter egna särskilda jämställdhetsmål ska alla projektets övriga mål och indikatorer ha en jämställdhetsdimension. Jämställdhetsmålen ska bidra till att programmålen lättare uppnås.

Målen handlar om vad projektet vill genomföra, vilket deltagande eller vilket genomslag projektet strävar efter. Ett genomgående jämställdhetsmål är att minska könsskillnaderna.

Exempel på mål kan vara ett projekt som sett att bara 20 procent av deltagarna i utbildningssatsningen för långtidsarbetslösa unga i kommunen är kvinnor, och sätter målet att deltagandet ska stiga till 45procent.

Indikatorer är mått på att målen uppfylls. En indikator för projektet ovan är andelen unga kvinnor/män som deltar i utbildningsinsatserna. Andra indikatorer kan vara hur många unga kvinnor/män som slutför/hoppar av utbildningarna, hur många unga kvinnor/män som gått vidare till annan utbildning, praktik eller arbete. Sådana kvantitativa indikatorer kan kompletteras med kvalitativa indikatorer, som exempelvis hur kvinnor/män upplever kvaliteten på stödet de erbjuds, att man höjt sin motivation för studier.

Projektet ska också ha en plan för hur målen och indikatorerna ska följas upp.

Har projektet gjort en jämställdhetsanalys och satt mål utifrån den, finns en bra grund för att avgöra vilka aktiviteter som bidrar till att uppnå jämställdhetsmålen. Om analysen visar att färre unga män än kvinnor deltar i program för att få fler i utbildning, vad beror det på? Om målet är att fler unga män deltar i programmet, vilka metoder kan göra att fler deltar?

I projektet Unga In visade analysen att färre unga kvinnor deltog i stödaktiviteter till unga utan kontakt med etablerade stödaktörer. De valde då att rekrytera och knyta kontakter via exempelvis ungdomsmottagningar, och mötte unga ute på caféer eller andra mötesplatser. Detta och att arbeta med att få föräldrarna att stödja de unga tjejerna att komma till projektet har lett till att fler unga tjejer deltar i Unga In.

De effekter och resultat projektet vill uppnå ska relateras till programmål, nationella och regionala jämställdhetsmål, samt programmets jämställdhetsmål.

Hur projektet leds och styrs ska också beskrivas ur ett jämställdhetsperspektiv. De som leder och arbetar i projektet behöver ha tillgång till kompetens om jämställdhetsintegrering. Se mer under avsnittet om jämställdhetskompetens.

Alla aktiviteter som genomförs följs av en budget. Hur fördelas resurserna i projektet mellan kvinnor och män? Finns tillräckligt med resurser avsatta för att kunna genomföra utbildningar och särskilda jämställdhetsinsatser?

I upphandlingar av experter (utbildare, konsulter, utvärderare med fler) ska jämställdhetskompetens vara ett urvalskriterium.

Hur kan projekt följa upp att deras arbete hela tiden har en jämställdhetsdimension? Läges- och slutrapporter från Svenska ESF-rådet efterfrågar en uppföljning där jämställdhet tydligt finns med. Projektledningen i sin tur behöver formulera hur projektets mål och indikatorer regelbundet följs upp när det gäller jämställdhet.

Ett projekt drivet av organisationen Communicare utvecklade ett "nöjd deltagar-index" för projektets deltagare. Det visade alla uppgifter könsuppdelat och hade också särskilda frågor som speglade jämställdhet. Deltagarna tillfrågades om de tyckte att flickor och pojkar fick samma stöd, utrymme och tid i aktiviteterna och om det förekom sexistiska, nedvärderande kommentarer eller skämt under möten. Enkäterna gjordes varje månad och fungerade som underlag när projektets mål om att ge jämställt stöd till deltagarna följdes upp.

Om målen inte nås, behöver arbetssätt och projektstrategi förändras. Projektet behöver utveckla sina strategier eller uppdatera sina mål, och fortsätta arbetet med att närma sig sina mål ur ett jämställdhetsperspektiv.

Projekt ska utvärderas för att se om och i vilken grad jämställdhetsmålen uppnåtts. Projektet ska också utvärderas när det gäller om jämställdhetsanalys gjorts, om jämställdhetsmål och indikatorer har satts, och om insatserna bidragit till att minska ojämställdhet.

ESF-rådet ska efterfråga att projekten använder utvärderare med jämställdhetskompetens. En sådan utvärderare bidrar med sin kompetens till att projektet blir mer effektivt. Saknar utvärderaren jämställdhetskompetens saknas kompetens att utvärdera vad som fungerar och inte för olika målgrupper. I upphandlingen ska det göras tydligt att utvärderaren ska utvärdera vilka resultat och effekter i förhållande till projektets jämställdhetsmål som projektets aktiviteter lett till.

Frågeställningar att utforska i själva genomförandet av utvärderingen när det gäller jämställdhet kan vara:

Mötte projektet särskilda behov och prioriterade frågor för både kvinnor och män ? Identifierades sådana behov och frågeställningar i analys- och planering? Användes könsuppdelad statistik? Sattes könsspecifika mål?

I vilken grad uppnåddes jämställdhetsmålen? Lyckades projektet delvis eller helt nå målen? Varför/varför inte? Vilka var framgångsfaktorerna? Vilka var hindren? Hur har projektets aktiviteter bidragit till jämställdhet? Har projektets alla delar och processer jämställdhetsintegrerats? Jämfördes projektets utveckling med jämställdhetsmålen på projektledarmöten? Genomförde man jämställdhetsutbildningar?

När det gäller budget - fanns en specifik budget gjord med tanke på fördelning mellan kvinnor och män? Hur mycket pengar användes för kvinnor respektive för män?

När det gäller ledarskap - Var både kvinnor och män inblandade i design och utförande av projektet? Fanns system på plats för att följa upp och utvärdera jämställdhet? Var nyckelpersoner (projektägare, styrgrupp, utbildare, arbetsgivare, andra) medvetna om vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv? Fick de någon utbildning?

Vilken slags jämställdhetskompetens behöver projekt?

Jämställdhetskompetens är avgörande för att projektet ska kunna genomföras väl. Alla aktörer som är inblandade i projektets genomförande behöver jämställdhetskompetens för att kunna integrera ett jämställdhetsperspektiv, från analys, planering och när mål sätts, till genomförandet och uppföljning och utvärdering.

Ansvaret för att arbeta med jämställdhet ska inte ges till en ensam person – även om det kan vara bra att någon har ett huvudansvar för jämställdhet. Det gör också att kompetens inte försvinner när projektet avslutas. Projektet behöver skapa former där projektarbetarna lär och utvecklar nya arbetssätt för jämställdhet tillsammans.

Ett första steg i projektplaneringen är att göra en behovsanalys för vilken slags kompetensutveckling ledning, projektmedarbetare och även projektets målgrupp kan behöva. Det finns många sätt att utveckla kompetensen hos medarbetare, allt från korta utbildningar till mer långsiktiga processer, där hela organisationen och medarbetarna utvecklas. Såväl utvärderare som de som följer upp projektet behöver kompetens när det gäller jämställdhet. Utifrån behovsanalysen är det bra att göra en kompetensutvecklingsplan för varje projekt.