Vidare vägar

I samarbete med näringsliv offentlig sektor, frivilligsektor och staden Antwerpen erbjuds personer med försörjningsstöd aktiviteter som leder till sysselsättning genom individuellt anpassat stöd. Metoder är arbetsträning, jobbcoachning, praktikanskaffning och handledning.

In cooperation with private and public sector, NGO:s and City of Antwerp we want to offer people with social welfare benefits activities that leads to employment by individual support. The methods are job training, job coaching, internship and supervision.

Sverige står idag inför problemet att många trots arbetsförmåga saknar egen försörjning. Effekterna blir bland annat att samhället får ökade kostnader för försörjningsstöd och andra ersättningar, ökad ohälsa, ett ökat utanförskap med ökad segregation och ökade klyftor mellan rika och fattiga. Missade arbetstillfällen leder till minskad tillväxt vilket kunnat förebyggas med bättre matchning av arbetssökande och arbetsgivare. Projekt Vidare vägar avser att testa nya metoder för att minska beroendet av försörjningsstöd genom ökad integrering på arbetsmarknaden. 

Regionala planen för Socialfonden i Västsverige visar vikten av samverkan mellan människor, företag, kommuner och myndigheter för att på bästa sätt främja en ökad tillväxt. En sådan samverkan är avgörande för att få fler människor närmare arbetsmarknaden.

Tillväxtprogrammet för Västra Götaland betonar vikten av tillgång till arbetskraft under kommande decennium. Näringsliv och offentlig sektor ska arbeta samordnat, kraftfullt och präglas av innovation och förnyelse för att säkerställa VGR som en attraktiv region för entreprenörer och kvalificerad arbetskraft. Syftet är att stärka konkurrenskraften nationellt och internationellt. Vikten av livslångt lärande belyses, där VGR stödjer utvecklingen av interregionala och transnationella nätverk för samverkan mellan olika aktörer.

Göteborgs Stads budget betonar vikten av att begränsa de skadliga konsekvenserna som uppstår vid omfattande och långvarig ungdomsarbetslöshet. Kommunen ska rikta särskild uppmärksamhet åt dem som gått direkt från skola till arbetslöshet och därmed har ingen eller begränsad arbetslivserfarenhet. Budget anger också vikten av att verksamheterna tar initiativ till utökad samverkan med näringsliv och ideella organisationer.

Behovet av samverkan stärks i en motion till riksdagen (2004/05:Sf3712), Rehabilitering eller utanförskap från SKL, Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket. Det framkommer där att socialtjänsten har ett stort behov av ökad samverkan, främst med Arbetsförmedlingen (AF). Individuella insatser på vägen mot egenförsörjning påtalas starkt.

Att skapa möjligheter till egenförsörjning är en viktig jämställdhetsfråga. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och kvinnors och mäns arbete tenderar att värderas olika. Krav ställs på verksamheter att ha ett integrerat jämställdhetsperspektiv, för att öka alla människors möjligheter till ekonomiskt oberoende oavsett kön.

Antalet arbetslösa på AF ökar snabbt inom de flesta grupper på arbetsmarknaden. I slutet av maj var det 4,7% av den totala arbetskraften, en ökning med 2,1 procentenheter på ett år. Antalet nyinskrivna arbetslösa vid AF ökade påtagligt i maj 2009 i alla åldersgrupper. AF:s prognos gällande arbetslösa för år 2010 är 11,3 %. Sverige har en mycket hög ungdomsarbetslöshet internationellt sett.

Unga män och kvinnor, 18-24 år har drabbats hårdare än andra åldersgrupper av den ekonomiska krisen. Anmälda 18-24 åringar vid AF i Göteborg har sedan juni 2008 ökat från cirka 2 000 till närmare 4 800.

Försörjningsenheten i Majorna har under en förstudie undersökt möjligheterna att få ner arbetslösheten främst för unga men också i åldrarna 25-64, som behöver mer stöd för att bli s.k. job ready. Projekt Vidare vägar riktar sig till personer som varit beroende av försörjningsstöd i över ett år samt ungdomar som riskerar att hamna i långtidsberoende.

Vidare vägar vill testa att bygga en konstruktion som riktar sig till ovan nämnda målgrupp. Konstruktionen består av tre delar: en databas med befintliga resurser som görs tillgänglig via en webbplats, en sysselsättningsverksamhet kallad Servicegruppen, samt ett aktivt samarbete med privata och offentlig aktörer i syfte att hitta praktik och arbetsträningsmöjligheter för deltagarna. I konstruktionen ingår även ett transnationellt samarbete vilket beskrivs under rubr. Transnationalitet.

I Majorna finns en arbetsträningsverksamhet kallad Gröna Gruppen. Den vänder sig till personer som har försörjningsstöd och behov av arbetsträning. De står relativt nära arbetsmarknaden. De utför arbete åt förvaltningen i form av flytt, måleri och reparationsarbeten. Nybesökande hänvisas till jobbsökarverksamheten Seconden. Där ges hjälp att skriva CV, söka arbete samt att etablera kontakt med AF. De som hänvisas dit behöver inte rehabilitering eller träning för att bli job ready. Under förstudien konstaterades behovet av att utveckla helt nya verksamheter för dem som behöver träna på sociala färdigheter, att ha fasta rutiner och annat för att närma sig arbetsmarknaden, verksamheter som saknas i SDF Majorna idag.

Vidare vägar vill utveckla en metod så projektdeltagarna snabbare kan komma ut på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Arbetsmarknadspolitiken är en del av den statliga ekonomiska politiken och formellt ett statligt ansvarsområde. Utvecklingen under 90-talet har dock lett till att kommunerna fått ett allt större ansvar med fler uppgifter inom arbetsmarknadspolitiken och ökade kostnader. Bristen på samverkan och samsyn mellan olika sektorer ger konsekvenser och resurserna utnyttjas inte på ett effektivt sätt, varken för den enskilde eller samhället. Vår idé går ut på att använda befintliga resurser i syfte att starta en arbetslivsinriktad rehabilitering. Resurserna används effektivare både för individ och ur kostnadssynpunkt. Denna del i projektet handlar om att utveckla en databas med information om vad olika organisationer och projekt kan erbjuda och till vem. Vi har under förstudien konstaterat att såväl SDF Majorna som andra verksamheter inom Göteborg har outnyttjade resurser, skulle kunna bli ett tillskott för både kvinnor och män som står utanför arbetsmarknaden. Vidare finns ideella organisationer med resurser och aktiviteter som passar målgruppen. Genom att utveckla databasen som görs tillgänglig via webbplatsen halsolots.se, vill vi hitta ett sätt att strukturera, visualisera och koordinera alla resurser och skapa möjligheter för deltagarna att utnyttja dem. Webbplatsen innebär att projektets personal alltid kan ge uppdaterad service till dem som behöver aktiviteter och/eller utbildning för att närma sig arbetsmarknaden.

En del i projektet är att skapa en sysselsättningsverksamhet för personer som är långt från arbetsmarknaden och behöver social träning för att bli job ready. Verksamheten kommer att hjälpa dem att få struktur på vardagen och träna sociala färdigheter t.ex. vad krävs i kontakten med arbetsgivare och jobbsökeri. Gruppen kommer att bestå av cirka 10-12 personer (av totalt 60 projektdeltagare).
Verksamheten kommer att bedrivas i närheten av Gröna Gruppens lokaler, vilket ger möjlighet att använda deras tekniska utrustning. Arbetsträningsmöjligheter inom trä, måleri och textil finns där. Deltagarna kommer att utföra arbete med fokus på miljö och ett renare Majorna t.ex. att sköta vissa grönområden för Park- och Naturförvaltningen eller praktiskt arbete åt Familjebostäder som båda är partners i projektet.

Vidare handlar projektkonstruktionen om att aktivt och målmedvetet ge deltagarna möjlighet till arbetsförberedande praktik på arbetsplatser inom offentlig och privat sektor. I maj 2009 gick Försörjningsenheten med i Majorna/Älvsborgs Företagarförening (MÄFF) i syfte att stärka positionen gentemot lokala entreprenörer. Medlemskapet ger tillgång till mer än 100 företag i området, vilket ger ett värdefullt kontaktnät för praktikplatser. Personlig kontakt med de lokala entreprenörerna är en förutsättning för att etablera ett samarbete där båda parter känner att utbytet gagnar dem. Genom uppsökande verksamhet kan projektet etablera ytterligare kontakter med näringslivet, inte bara företagen i MÄFF, utan även andra. Praktikverksamheten kommer att utformas både med avseende på socialt ansvarstagande och attitydförändring gentemot målgruppen. Vinsterna för arbetsgivarna belyses genom att de kan rekrytera upplärd och känd personal, utan att lägga tid och pengar på rekrytering.

Vidare vägar är ett led i att utveckla den moderna socialtjänsten där det krävs att socialarbetaren ser sig i ett större sammanhang, såväl på det lokala planet som internationellt. När det gäller det lokala perspektivet handlar det om att samverka med olika aktörer runt individen (i det här fallet projektdeltagarna). För projektets målgrupp handlar det om att lotsa rätt i syfte att utnyttja befintliga resurser, men också om att skapa goda kontakter med det privata näringslivet för att hitta praktikplatser som i förlängningen leder till jobb. Projektet syftar också till att stärka den egna förmågan och delaktigheten för personer i socialt och ekonomiskt utsatta situationer (empowerment). I ett internationellt perspektiv ska socialtjänsten se sig själva, inte bara utifrån lokala, regionala, eller nationella förutsättningar, utan också utifrån ett globaliseringsperspektiv där vi idag har stora möjligheter att ta del av andra länders kunskaper och erfarenheter kring metoder som främjar tillväxt och ökat arbetskraftsutbud.

Projektet strävar efter att alla deltagare ska bemötas jämställt. Detta ska ses som ett led i att motverka stereotypa föreställningar och förväntningar utifrån kön. Vägledande i projektet är att målgruppen som idag är en socialt och ekonomiskt utsatt grupp ska få ökad makt och inflytande över sina egna liv.

Vidare vägar har en stark lokal förankring som präglar projektet. Vi tror på att mobilisera förtroende och positiva samarbeten med lokala entreprenörer, offentliga arbetsgivare och ideella organisationer i närområdet. Just närheten och det lokala perspektivet ser vi som en framgångsfaktor när det gäller att försöka få till stånd ett socialt ansvarstagande hos arbetsgivarna i området. Vi vill särskilt lyfta fram vikten av den lokala förankringen när det gäller samverkan med privata entreprenörer i syfte att skapa arbetsträningsmöjligheter och praktikplatser. Vårt medlemskap i Majorna-Älvsborgs Företagarförening (MÄFF) är ett led i denna samverkan som genom projektet kommer att fokuseras och fördjupas ytterligare. Även genom samverkan med Familjebostäder får projektet tillgång till ett stort antal privata entreprenörer, där projektdeltagare genom arbetsträning hos Familjebostäder kan meritera sig och skapa kontakter. Att lyckas skapa ett socialt engagemang från samtliga deltagare och aktörer bygger på den geografiska närheten och den lokala identiteten. Projektets konstruktion syftar till att skapa en levande mötesplats där näringsliv och arbetssökande möts på ett sätt som blir gynnsamt för båda parter.

Vidare har projektet en ekologisk profil som handlar om att profilera Majorna som en ekologisk stadsdel. Många av projektets praktiska aktiviteter handlar om återvinning och ett renare Majorna. Det skapar engagemang och entusiasm hos såväl projektdeltagarna som är boende stadsdelen, som hos våra samverkanspartners vilka är offentliga och privata aktörer i närområdet.

Praktikanskaffningen är ett viktigt led i vår konstruktion. Praktiksamordnaren kommer att arbeta aktivt med företagskontakter med såväl större som mindre entreprenörer i närområdet. Kontakterna med de lokala entreprenörerna kommer att skapas med hjälp av våra samarbetspartners MÄFF och Familjebostäder och som redan idag har breda nätverk med företag i området. Praktikanskaffaren kommer att skapa praktikplatser genom att lyssna in vad företagen har för behov samt att presentera olika deltagares kompetensprofiler för entreprenörerna så att rätt person kan matchas till rätt företag. Praktikanskaffaren kommer även att ordna företagsbesök tillsammans med projektdeltagarna vilket sker både i syfte att presentera projektet, möjliggöra kontaktskapande mellan arbetssökande och företagen samt att ge deltagarna möjlighet till feedback på sitt eget agerande i mötet med arbetsgivaren, något som man sen kan träna på i andra delar av projektverksamheten. När en praktikplats skapas tar praktiksamordnaren ett aktivt ansvar under hela praktikperioden och fungerar som ett stöd både till projektdeltagaren och till arbetsgivaren. Vi ser stödet till företagarna som särskilt viktigt då det handlar om att skapa en trygghet för dem och en garanti att de inte står ensamma om problem eller konflikter skulle uppstå. Projektet kommer att bidra till att etablera en stabil och varaktig kontakt med entreprenörerna vilket på sikt leder till fler praktikplatser och anställningar.

Förutom det sociala engagemanget och ansvarstagandet ser vi vikten av att de privata entreprenörerna får ut något av att samverka med projektet, att skapa en vinna-vinna situation för alla inblandade. Det finns mycket forskning när det gäller små och medelstora företag och deras bristande möjligheter att rekrytera personal. De mindre företagen har ingen specialiserad personalavdelning och saknar därmed ofta både tid och kompetens för rekrytering. Genom projekt Vidare vägar erbjuder vi praktikanter som under en tid kan verka i företagen så att de vid kommande rekryteringsbehov har väl inarbetad och upplärd personal att ta in, och slipper lägga tid och ekonomiska resurser på annonsering och tidskrävande rekryteringsprocesser. Genom detta kan projektet även bidra till att företag som annars inte skulle ha expanderat, anställer mer personal vilket ger vidare positiva effekter genom att det skapar tillväxt i samhället i stort.

På liknande sätt är syftet med det praktiska arbetet i Servicegruppen att skapa en vinna-vinna situation där våra deltagare får arbetsträning, social träning och värdefulla kontakter med traktens företag vilket ökar deras möjligheter till anställning, medan företagarna får arbetsuppgifter gjorda som kanske inte annars blivit utförda. Samtidigt får alla som bor och verkar i Majorna njuta av en renare och grönare närmiljö.

Ett av Arbetsförmedlingen mål är att öka antalet beslut om praktikplatser. På grund av lågkonjunkturen och AFs höga arbetsbelastning saknar de utrymme att arbeta fram konkreta praktikplatser. Vidare vägar kommer genom praktiksamordnaren och våra samverkanspartners att ordna praktikplatser vilket även kommer AF till gagn eftersom merparten av våra deltagare är registrerade på Arbetsförmedlingen Järntorget.

Sammanfattningsvis syftar projektet med dess fem spår, databas i form av en Webbplats / Sysselsättningsverksamhet / jobbcoachning / praktikanskaffning och transnationellt samarbete, till att skapa möjligheter för de personer som bedöms ha arbetskapacitet att komma ut i egenförsörjning.

En övergripande målsättning i projektet är att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen bland deltagarna dels genom samarbete med föreningar, kommunen, Arbetsförmedlingen och privata aktörer men också att kunna erbjuda praktisk arbetsträning i egen regi.

Genom att erbjuda olika former av aktiviteter, skapas struktur och meningsfullhet i vardagen vilket ökar deltagarnas livskvalitet.

- 60 % av deltagarna skall efter avslut i projektet vara i sysselsättning genom arbete, studier eller praktik.

- 30 % av dem som deltagit i projektet skall vid avslut vara självförsörjande (d.v.s. ha annan ersättning än försörjningsstöd).

- 100 % av dem som deltar i projektet skall vara i någon av projektets aktiviteter t.ex. praktik, arbetsträna i Servicegruppen eller delta i någon form av hälsofrämjande aktiviteter under tiden de är inskrivna i projektet.

- Minst 30 projektdeltagare per år ska ha fått vägledningsinsatser från Lärcentrum.

- 80 % av de som deltagit i projektet skall uppleva att de fått ökad kunskap om hur man söker arbete och tar kontakt med arbetsgivare.

- 80 % av deltagarna skall uppge att de har fått mer struktur i vardagen och ha förbättrat sin livskvalitet.

- Att vi lyckas samordna alla aktiviteter, lämpliga för projektdeltagarna på en ständigt uppdaterad webbplats.

- I genomsnitt ska minst 20 projektdeltagare per vecka vara ute i praktik.

- Det ska från årsskiftet 2010/2011 kontinuerligt finnas 100 praktikplatser tillgängliga för projektet.

Under förprojekteringen har vi gjort en analys av de planerade aktiviteterna utifrån ett funktionshinderperspektiv. I denna analys har vi tagit såväl den fysiska miljön som kommunikations- och informationsaspekter i beaktande.

De lokaler som kommer att användas är tillgängliga för alla projektdeltagare. För de verksamheter som finns inom offentlig sektor är Göteborgs Stads tillgänglighetspolicy tillämplig. I den uttrycks bl.a. följande mål: Kommunen ska vid egna arrangemang som offentliga utbildningar, konferenser och evenemang använda lokaler som är tillgängliga med tanke på olika funktionshinder. För de privata aktörerna i projektet gäller att de följer gällande lagar och regler på området.

Personer med funktionsnedsättningar ska på samma sätt som andra kunna vara delaktiga fullt ut. Nedsättning av arbetsförmåga kommer att beaktas så att ett individuellt stöd kan utformas utifrån detta. Vi kommer särskilt att beakta den information som ges till deltagarna så att den är anpassad utifrån eventuella funktionsnedsättningar och så att samtliga i projektet ska kunna tillgodogöra sig den. När det gäller själva verksamhetens tillgänglighet så är det viktigt att deltagarna känner att de är en del i verksamheten. Vi tänker oss att skapa en medvetenhet kring mer och mindre dolda funktionshinder genom att ha en ständig dialog kring hur vi förhåller oss till varandra och där målet är att skapa en öppen attityd i verksamheten.

I början av projekttiden kommer en tillgänglighetsutbildning att arrangeras tillsammans med processtödet för tillgänglighet. Utbildningen kommer att rikta sig till projektets personal och ledning men också samarbetspartners, i första hand de som erbjuder arbetsträningsmöjligheter eller praktik.

I enlighet med SDF Majornas målsättning om jämställdhetsintegrering kommer frågor och beslut som aktualiseras inom projektet att analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ambitionen är att synliggöra förhållanden och villkor som präglar föreställningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt och analysera förändringar utifrån hur de kan komma att påverka kvinnors och mäns livssituationer.

Arbetet med jämställdhetsintegrering kommer att ske i form av kartläggning av representation av projektdeltagare, där det enligt uppgifter från förstudien finns en överrepresentation av män. Det handlar då om att analysera orsaker till detta och hur projektet kan arbeta för att fler kvinnor blir delaktiga inom projektet. Vidare vägar ser vikten av att verka för att både kvinnor och män finns representerade inom projektet. Ytterligare ett led i detta är att fokusera på hur personer med långvarigt beroende av försörjningsstöd bemöts i handläggningssituationer och hur detta avspeglar sig i vilka personer som deltar i aktiviteter.

Vidare vägar kommer även vid rekrytering till projektet att ta jämställdhetsaspekter i beaktande samt verka för en mångfaldigad i organisation. Olika kunskaper och kompetenser ses således som en tillgång och en förutsättning för ett framgångsrikt projekt.

Processtödets basutbildning kommer att erbjudas projektets ledningsgrupp för att säkerställa att alla berörda besitter kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor. Projektledaren och annan strategisk personal kommer att ta del av processtödets enskilda rådgivning. När det gäller kompetensutveckling till övrig personal, samarbetspartners och handledare i projektets praktikplatser kommer en separat föreläsning att erbjudas.

Lokaler, aktiviteter och kommunikationskanaler inom projektet kommer att analyseras samt utformas ur ett jämställdhetsperspektiv.

En viktig del i projektets jämställdhetsarbete är att föra en dialog kring dessa frågor med projektets samarbetspartners. Det handlar dels om att ta del av det arbete med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor som samarbetspartnerna utför samt att informera om projektets arbete.

Inom ramen för den utvärdering som kommer att bli en del av projektet kommer särskild vikt att läggas vid att analysera projektet ur ett jämställdhetsperspektiv. Speciellt i förhållande till hur deltagarna upplever jämställdhet i relation till projektet.

Försörjningsenheten i Majorna har beviljats medel för ett projekt inom ramen för programmet Leonardo da Vinci. Projektet kallas Quality development by Mobility och är ett erfarenhetsutbyte mellan Göteborgs Stad Majorna, belgiska City of Antwerpen och NAV-konoret i norska Asker. Erfarenhetsutbytena handlar om metoder för att bryta långvarigt beroende av försörjningsstöd. Syftet med projektet är att utbyta kunskap om olika välfärdssystem i Europa samt få kunskap om hur vi, med hjälp av nya metoder, kan bryta långtidsberoende av försörjningsstöd samt förbättra verksamheternas kvalitet utifrån uppsatta mål. Praktiskt kommer utbytet med Belgien att ske i slutet av oktober 2009 och med Norge under våren 2010.

Under förstudien som föranledde ansökan till projekt Vidare vägar har vi, via våra kontakter i da Vinci-projektet hittat flera samarbetspartners för ett fördjupat samarbete kring mer konkreta metoder att få ut, särskilt unga, i jobb. De som arbetar med socialt arbete i Antwerpen har ett nära och framgångsrikt samarbete med lokala entreprenörer, erfarenheter som blir viktiga nycklar för kunskapsutveckling och framgång i projekt Vidare vägar. Den transnationella delen i detta projekt kommer således att handla om ett samarbete mellan Vidare vägar, JES Antwerpen (som är en NGO - non governmental organisation - baserad i Anwerpen, Bryssel och Gent och som finansieras av den Belgiska motsvarigheten till Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen och kommunbidrag från respektive stad), och staden Antwerpen. Samarbetet kommer att utformas genom att några av våra yngre projektdeltagare reser till Antwerpen och träffar personer i liknande situation, d.v.s. den målgrupp som JES arbetar med samt deltar i de aktiviteter som kommer att arrangeras i samband med att Antwerpen är European Youth Capital 2011.

År 2010 planerar vi en resa där tre av våra projektdeltagare och en personal reser till JES Antwerpen för att i workshop- och seminarieform samarbeta med dem och deras målgrupp kring metoder för hur man som ung kan komma ut på arbetsmarknaden. JES är ett kompetenscenter för ungdomar (16-30 år) vars uppdrag är att skapa lika möjligheter för ungdomar att aktivt delta i samhället. De arbetar med utbildning, ungdomsverksamhet, uppsökande verksamhet, stöd för ungdomsföreningar och framför allt aktiviteter för att rusta ungdomar för arbete. En särskilt prioriterad målgrupp för JES är unga män och kvinnor i åldern 16-25 som befinner sig i en svag sociokulturell och socioekonomisk situation. JES har en särskilt intressant metod som vi vill ta del av. Den är en produkt av ett ESF-projekt som genomfördes 2006-2007 och handlar om C-stick, en digital portfolio i form av ett USB-minne där man bl.a. kan lagra relevant information för jobbsökeri, skriva CV på ett enkelt sätt mm. Metoden är ett mycket välkänt och attraktivt verktyg för ungdomar och har flera fördelar. Dels kan den ständigt uppdateras men den är också ett konkret och påtagligt verktyg som ungdomar kan ta med när som helst till skillnad från en e-portfolio på en webbplats. C-stickportfolion är ansluten till en internetserver för att säkerhetskopiera alla data samt att den är kopplad till ett administrativt system genom vilket handledare kan skicka filer och bedömningar gällande yrkeskompetens till användarna. Vi tänker oss att samarbeta kring metodutveckling mellan Vidare vägar och JES, konkret kring deras C-stick och kring vår webbplats men också kring metoder och förhållningssätt i stort.

År 2011 kommer en ny grupp projektdeltagare från Vidare vägar att resa till Antwerpen för att delta i aktiviteter kring att Antwerpen blir European Youth Capital (europeisk ungdomshuvudstad) år 2011. Staden Antwerpen har sökt och beviljats titeln av European Youth Forum som består av ett antal olika europeiska ungdomsorganisationer. För att en stad skall tilldelas titeln European Youth Capital krävs den som söker på ett gediget sätt kan presentera ungdomars utveckling och delaktighet inom kulturella, sociala, politiska och ekonomiska områden i den egna staden. Titeln ges till olika städer varje år i syfte att skapa ett gemensamt forum för EU-medlemsstater att ta del av varandras metoder och arbetssätt kring ungdomsarbetet. Det handlar i första hand om organisering av ungdomars delaktighet i samhället men ger också möjlighet för alla besökande organisationer att presentera hur man arbetar med ungdomar i respektive land. Tanken är att man ska presentera ett program med aktiviteter som ska ske under året, och som belyser den rikedom, mångfald och gemensamma drag som finns i Europas gemensamma strategi kring ungdomars delaktighet.

År 2012 görs en liknande resa som år 2010 med samma syften och liknande upplägg fast med andra ungdomar i projekt Vidare vägar och med nya erfarenheter från tidigare utbyten och tiden som gått på hemmaplan. Vid det laget kommer samarbetet att ha utvecklats ytterligare varför vi är öppna för att arbetet under resan läggs upp på annat sätt.

Samarbetet kommer att ge unika möjligheter för unga i de båda samarbetsländerna att diskutera och utveckla nya sätt att arbeta vilket kommer att stimulera till kreativa lösningar för hur vi kan öka såväl tillväxt som antal individer på arbetsmarknaden i respektive medlemsland. Antwerpen har precis som Göteborg problem med en hög ungdomsarbetslöshet. Den ligger i Antwerpen på 20 % och i Göteborg på 25 %. Förutom de vinster samarbetet ger projekt Vidare vägar, ser vi även inkludering som ett viktigt perspektiv. Det handlar om inkludering för projektdeltagarna som annars inte hade haft möjlighet att skaffa sig internationella erfarenheter vilket många andra ungdomar gör idag. Målet är att stärka deras självförtroende och ansvarskänsla och att ge dem nya perspektiv på den situation de befinner sig i, återigen ett led i att arbeta med empowerment. Det ger dessutom deltagarna en unik möjlighet till erfarenhets- och kunskapsutbyte och en möjlighet att på ett tydligare sätt känna sig som en del av EU.

Efter varje resa kommer ett seminarium att anordnas på hemmaplan i syfte att öka lärandet i den egna organisationen. De som varit med på resan kommer att informera övriga projektdeltagare och personal i projektet om vad samarbetet har lett till, vilka erfarenheter man fått på resan samt en planering för hur det fortsatta samarbetet kan ta sig uttryck på hemmaplan. Dessa erfarenheter kommer att användas till att vidareutveckla kommande samarbete men också för att utveckla arbetet i projektet och i övriga organisationen.

Sammanfattningsvis ser vi ett sådant här transnationellt samarbete som ett verktyg för innovation och utbyte av bästa praxis och erfarenheter. Under hela det transnationella samarbetet tar vi del av varandras metoder och varandras erfarenheter vilket driver metodutvecklingen vidare i projekt Vidare vägar men också i organisationen som helhet. Fler erfarenheter och influenser ger ytterligare tillskott i projektet, dimensioner vi inte idag kan förutse fullt ut. För varje gång vi åker till Antwerpen har vi mer att tillföra utifrån våra erfarenheter på hemmaplan vilket ytterligare kan befrukta samarbetet. Vi ser det som en vinna-vinna situation där vi tar med oss kunskaper och erfarenheter från resan 2010 och jobbar in dem i projektet för att sedan ta med oss frukterna av det, men också erfarenheterna från vår sen tidigare planerade metodutveckling, tillbaka till nästkommande resor. Det blir en cirkel av lärande där alla inblandade får nya vinklar och nya tankar som i slutändan genererar nya metoder.

• Arbetsförmedlingen Järntorget
• Försörjningsenheten
• Göteborgs Stad Centrum
• Lärcentrum Majorna

• Carl Johans församling
• FAMILJEBOSTÄDER I GÖTEBORG AB
• Hälsolots
• Lärcentrum Majorna
• Majorna/Älvsborgs företagarför
• Trygg och vacker stad

• Göteborg