Underlaget i denna ansökan är framtaget i enlighet med modellenLogistiskt ramverk, LR(utifrån planeringsmetoden LFA, Logical Framework Approach), vilket innebär bred förankring och brett deltagande från för temat relevanta aktörer.
Bakgrundsbeskrivningen har tagits fram i två steg: dels via LR-workshop, dels via kompletterande information och erfarenheter från andra håll, etx analyser och utvärderingar av tidigare ESF-program och via de NUTEK-erfarenheter kring företagande och entreprenörskap som finns samlade under lång tid. Den samlade inputen har därefter använts för att skapa en anpassad LR-matris, där syfte, mål och ramaktiviteter presenteras. Med anpassad menas att de kriterier för temagruppen som angetts i utlysningen, bla gällande syfte, övergripande mål mm, delvis har styrt hur situations- och målträdhar formulerats.
PROCESSEN
a) Workshop mha Logiskt ramverk:
Ett 20-tal representanter från sociala ekonomin och sociala företagandet, NUTEK och SKL samt universitetsvärlden deltog. Workshopen samt ansökningsförfarandet har genomförts med hjälp av konsultföretaget European Minds. En sammanfattning av de synpunkter som deltagarna lämnade angående temats nuläge och erfarenheterna från tidigare programperioder följer följande huvudpunkter:
TEMATS ROLL ÖVERHUVUDTAGET: Frågorna kring företagandets, entreprenörskapets och den sociala ekonomins roll för att förebygga utslagning från och stärka återinträde till arbetslivet är tyvärr inte lika vanliga som mer generella eller tillväxtorienterade frågor inom närings- och regionalpolitiken. Det finns stora skillnader bland myndigheterna i samstämmighet och inställning till temats roll och hantering.
ERFARENHETERNA FRÅN EQUAL: VAR FINNS DE EGENTLIGEN? Temat är inte lika representerat i denna programperiod som i den förra. Kunskapsöverföringen ut i verksamheterna är betydligt mindre eller har mer eller mindre avstannat helt.
UTANFÖRSKAP I FÖRHÅLLANDE TILL FÖRETAGANDE OCH ENTREPRENÖRSKAP: Inget enhetligt angreppssätt, stor skillnad mellan grupper. Det som förenklar för vissa kan försvåra för andra. Här spelar också synen från myndigheter och samhälle in, tex kring vad som är accepterat företagande och hur olika företagsformer kan hanteras tex vid upphandlingsförfarande.
DET FINNS BRA RESULTAT, MEN INGEN VIDARE BRA STRUKTURPÅVERKAN HAR SKETT: Vad är det som triggar långsiktighet, var finns de riktigt goda exemplen, modellerna, som visar hur man kan bygga in goda resultat i ordinarie verksamhet?
DET SOCIALA FÖRETAGANDET: I mycket fortfarande berodende av politiskt och samhälleligt stöd. Men det finns en enorm kompetens över landet, även om det också finns stsora lokala skillnader i förankring och verksamhet. Å andra sidan behöver också aktörerna höja sin egen kompetens kring företagandets villkor och möjligheter. Som arbetsmarknaden utvecklas idag kan satsningar på sociala företag och koperativ vara ett bra alternativ vid strukturomvandlingar etc. Dock behövs en gemensam organisation för att stärka samarbete, affärsutveckling, marknadsaktiviteter mm.
ARBETSLIVETS FÖRÄNDRING: Större krav på individen idag. De tidigare reträttplatserna och jobben som gav möjlighet att jobba utifrån sin förmåga är borta. Även problem med ersättningssystemen och dess flexibilitet, med möjligheterna att få jobb.
ARBETSLIVETS FÖRÄNDRING: Större krav på individen idag. De tidigare reträttplatserna och jobben som gav möjlighet att jobba utifrån sin förmåga är borta. Även problem med ersättningssystemen och dess flexibilitet, med möjligheterna att få jobb.
PROJEKTFIXERING OCH AVKNOPPNINGSPROBLEMATIKEN: Det finns en tendens, hos både temats olika aktörer och hos kommuner, att vilja behålla verksamheter, modeller och metoder som skulle kunna avknoppas till (sociala) företag. Skälen till detta kan stå att finna i en kombination av relationen mellan begreppen värdegrund, ekonomi, maktstrukturer. Man handlar i god tro, med konssekvensen att strukturer inte utmanas, inte utvecklas. Här finns ett spännande underlag till nya projket!
GRÄSROTSPERSPEKTIVET, PÅVERKAN OCH EMPOWERMENT: Man måste komma ihåg at det krävs en speciell kompetens för att söka och driva dessa projekt. Dett skapar en elit av projketmakare och med det en maktstruktur som kan innebära att samhället går miste om goda idéer, nya företag och fler sysselsatta pga att grupper exkluderas från medverkan och reellt inflytande och makt över projekten.
b)övriga källor:
Företagande och entreprenörskap har funnits med som insatsområden i tidigare programperioders ESF-program. Såväl inom Växtkraft- som Equalprogrammen har temat utgjort en pelare för att uppnå Lissabonstrategins målsättningar.
Även andra satsningar har gjorts, i form av insatser riktade mot utsedda målgrupper, i form av stödsystem som starta eget-bidrag eller i form av affärsrådgivare, recurscentra el likn.
Det finns skäl att inom utvecklingsområdet kritiskt granska, analysera och utveckla stödsystemens effektivitet och träffsäkerhet vad gäller nyföretagande men också att utveckla instrument för kompetensanalyser och kompetensutveckling av företagare och rådgivande aktörer. Sysselsättningseffekterna av stöd till nyföretagande för de aktuella grupperna bör granskas och ge underlag till bedömningar av hur framtida arbetsmarknadspolitiska och näringsploitiska interventioner skall utformas.
I de utvärderingar som är gjorda av ESF-programmen ovan är det svårt att utläsa vilka de konkreta resultaten av insatserna riktade mot entreprenörskap och företagande egentligen är. Det är därför svårt att ha en uppfattning om i vilken omfattning programmen har bidragit till ökat generellt företagande och entreprenörskap i ett brett perspektiv. Å andra sidan har Equal uppmärksammat det sociala företagandet, inte minst via inrätandet av den temagrupp kallad NTG Socialt företagande som en väg in på arbetmarknaden. Det är därför angeläget att temat nu återigen prioriteras genom beslutet att inrätta en nationell temagrupp kring Företagande och Entreprenörskap, där erfareeeeenheter från tidigare program kombinerat från lärande, erfarnehter och slutsatser från det innevarande kan tillåtas påverka strukturer och system.
SLUTSATSER: Sammanfattningsvis kan sägas att tidigare insatser gett resultat både i form av nystartade traditionella företag och i form av sociala företag och nätverk. Ur ett nulägesperspektiv, med begynnande lågkojunktur, fortsatt branschomdaning, globaliseringskonsekvenser etc finn utan tvivel en risk för ökad arbetslöshet och större utslagning. Å andra sidan innebär dagens globalisering och samhällsförändringar också stora möjligheter till företagande och entreprenörskap. Visserligen kan starta-eget-bidragets försvinnande ses som ett stort hinder för nyetableringar, men med hjälp av både nya och gamla innovativa företagsformer, och nya stödstrukturer osm utggår från målgruppers och individers behov är en satsning på temat viktigt, både för att uppfylla nationella strategier, regionala och likala behov samt individers rätt till etablering, både på arbetsmarknaden och i samhället.
Flera lagförändringar som genomförs eller är på väg innebär dessutom ökade möjlighteratt starta och driva företag på tjänstemarknader. Det handlar dels om hushålsnära tjänster men också vård- och omsorg där olika valfrihetssystem nu genomförs som underlättar etablering. Inom dessa område öppnas nu möjligheter för otraditionella företagargrupper. Vad detta betyder för tillväxt och sysselsättning är ännu inte tydligt men kan likväl utgöra ett intressant område för temagruppen att följa.