Socialt företagande i Värmland

Socialt företagande är under stark framväxt i ett antal EU-länder. Genom tillkomsten av fler sociala företag kan bland annat betydligt fler personer - som finns bland utsatta grupper i samhället - ges nya och vidgade möjligheter att komma in i arbetslivet. Även i Sverige har det sociala företagandet fått ökad uppmärksamhet, som ett medel att stötta utsatta grupper att komma ut på arbetsmarknaden.

STARK FÖRANKRING OCH STORT INTRESSE FRÅN LÄNETS KOMMUNER
Mot bakgrund av det stora intresset för att utveckla nya arbetsformer för att kunna stödja och så långt möjligt slussa ut särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden genomförde Värmlandskooperativen – med stöd från Växtkraft Mål 3 - en informations- och utbildningsinsats riktad till nyckelpersoner i form av dels ansvariga politiker och tjänstemän i länets kommuner, dels chefer och handläggare inom statliga organisationer i länet. Denna satsning som genomfördes under 2006-2007 ledde fram till att elva kommuner är beredda att gå vidare med utvecklingen av sociala företag i sina kommuner.

PROJEKTDELTAGARE OCH UTVECKLINGSMETOD
Deltagarna i projektet kommer att – i samråd med projektägaren - tas ut av de medverkande kommunerna. Kommunerna samarbetar i sin tur med arbetsförmedlingen och Försäkringskassan via de olika former av lokala samrådsförfaranden som etablerats. De personer som är aktuella befinner sig alla i ett utanförskap och omfattas av alla de kriterier som gäller för denna utlysning.

Den utvecklingsmetod som Värmlandskooperativen använder kan kortfattat beskrivas som ”den grundläggande kooperativa metoden kompletterad och utvecklad med processmetoder som baseras på modern empowermentteori”. I konceptet ingår en anpassad starta eget process.

SAMVERKANSPARTER
De medverkande kommunerna och Region Värmland kommer att vara mottagare av den metod- och processkunskap som sprids och utvecklas under projektet. Projektägaren planerar även att fördjupa samarbetet med Karlstads universitet avseende uppföljningen och utvärderingen av projektet. Genom noggrann dokumentation av arbetet kan resultat och erfarenheter spridas till andra nyckelaktörer som arbetar med och för utsatta grupper.

SYFTE OCH MÅL
Syftet med projektet är att
1. vidareutveckla det sociala företagandet som metod för att lyfta människor från ett
utanförskap, till att bli delägare och anställda i ett socialt företag
2. stärka förutsättningarna för en långsiktig och uthållig utveckling av det sociala företagandet och andra innovativa metoder som stöd för utsatta grupper i Värmland

Målen för projektet är att
1. Samtliga 170 deltagare skall växa som individer
2. Minst 7 av de 11 aktivitetsgrupperna ska starta ett socialt företag
3. Nyckelpersoner runt deltagarna ska erbjudas kontinuerlig information och möjlighet till studiebesök
4. Kontinuerlig metodutveckling under projekttiden som utvärderas och sammanfattas i bokform etc.
5. Förstärka den regionala stödstrukturen i form av ett forum (Utvecklingspartnerskap) för Socialt företagande och andra innovativa metoder som stöd för utsatta grupper i Värmland

LÄRANDE OCH SPRIDNING
Projektägaren planerar för en aktiv uppföljning och projektet kommer att utvärderas i samarbete med Karlstads universitet. Den metod- och processkunskap som utvecklas under projektet kommer att spridas till de medverkande kommunerna och Region Värmland. Genom noggrann dokumentation av arbetet kan resultat och erfarenheter även spridas till andra nyckelaktörer som arbetar med och för utsatta grupper såväl inom som utom regionen.

Projektet bidrar till en spridning och ett långsiktigt lärande genom att
• erfarenheter och resultat dokumenteras och sprids via Nyhetsbrev/rapporter som publiceras på webb-platsen och som presenteras på erfarenhetskonferenser
• det byggs upp en erfarenhetsbank som kan användas för såväl mer grundläggande utbildning på bl.a. universitetsnivå, som olika former av fort- och vidareutbildning för såväl kooperatörerna i de sociala företagen som för nyckelpersoner som arbetar för och med de utsatta grupperna

Social enterprises in Värmland
Social enterprising is growing fast in an increasing number of countries in Europe. The new social enterprises gives significantly more persons - that can be characterized as socially excluded - new and extended options to be integrated on the labor market. Social enterprising as a mean to support excluded groups has recently been given larger attention in Sweden.


Strong anchoring and large interest among the municipalities in Värmland
Regarding the increasing interest in developing new means to support and integrate groups being excluded from the labor market, Värmlandskooperativen carried out an information- and education program for key-persons in the municipalities and other local and regional authorities. This has inspired eleven municipalities to join up in this project initiating Social enterprises and led by Värmlandskooperativen.

Participants and method
The participants will be appointed by the municipalities, in collaboration with other local social or labor market authorities. All participants will come from subgroups that are characterized as excluded or vulnerable and in accordance with the criteria’s for this call.
The method used by the project-owner is a combination of the basic cooperative method complemented with process methods based on modern empowerment theory. The concept includes an adapted business start up block.
Co-operative partners
The municipalities that participate will together with Region Värmland be the receivers of the methodological knowledge that will be diffused and developed during the project. The project will be monitored and evaluated in cooperation with the University of Karlstad.

Aim and objectives
The aim is to
1. Refine Social enterprising as a method to encourage and support persons to go from being excluded to included even to the labor market
2. Strengthen the preconditions for a long ranging and sustainable development of Social enterprising and other innovative methods supporting exclude groups in the society

The objectives are
1. To empower all 170 participants
2. That at least seven out of eleven activity-groups will start a social enterprise
3. Key-persons working with exclude groups in the local communities will be offered continuous information and opportunities to study-visits
4. Continuous monitoring of the methods used. An evaluation process that will be documented in a book of guidelines
5. Strengthening of the regional support-structure for social enterprising and other supportive measures for excluded groups

Learning and dissemination
An accurate documentation of the project activities and the continuous monitoring will support the further dissemination of results and experiences to other actors and regions, working with and for exclude groups.

The project contributes to an effective dissemination and a long ranging learning by
• Diffusing results and experiences via newsletters and a web-site
• The formation of a bank of experiences that can be used for basic education at the university level as well as for differing types of further education for the cooperators (the former excluded persons now running their own businesses) and their mentors and other stakeholders

Under 2004 genomförde Värmlandskooperativen – med stöd från Växtkraft Mål 3 i Värmland – en förstudie som analyserade behovet av och möjligheterna att genomföra innovativa projekt för utsatta grupper. Bakgrunden till förstudien var att det under våren 2004 initierats en diskussion om hur man kunde använda växthus som miljö och resurs för olika typer av arbetsmarknadspolitiska projekt. I samråd med ESF-rådets handläggare utökades förstudien
så att den kom att omfatta en generell och principiell genomgång och analys av de grundläggande förutsättningarna att kunna anordna innovativa projekt för grupper som ligger långt från arbetsmarknaden.

Rapporten redovisade samlade siffror över länets arbetslöshet, nedbrutet på kommuner och så långt tillgänglig statistik medgav på olika ”utsatta” grupper. Som exempel på uppgifter som redovisades i förstudien kan nämnas.
- 750 – 900 ungdomar i åldrarna 16 – 24 i Värmland hade ”tydliga etableringssvårigheter”
- i oktober 2004 fanns det 648 arbetssökande invandrare med utomnordisk bakgrund, varav 266 var öppet arbetslösa
och 382 fanns i olika typer av åtgärder
- Det totala antalet arbetshandikappade som stod utanför den ordinarie arbetsmarknaden i Värmland i oktober 2004
uppgick till 4 937, varav 3 003 med lönebidrag eller skyddat arbete
- 530 av de funktionshindrade hade handikappkoden ”Psykiskt arbetshandikapp” och 535 hade kodats med
”Socialmedicinskt arbetshandikapp”

Bland rekommendationerna som framfördes i förstudien kan nämnas
- förbättra informationsinhämtningen och –spridningen av information om behov och lösningar som rör utsatta
grupper
- utveckla samarbetet med forsknings- och utvecklingsmiljöer kring utsatta grupper och deras möjligheter till arbete
- stimulera bildandet av ”utvecklingspartnerskap” som kan ge sig i kast med projekt och aktiviteter för utsatta
grupper

Värmlandskooperativen följde för sin del upp studien med att inleda ett samarbete med Equal-projektet ”Social franchising” och dess arbete med att introducera hotellkonceptet Le Mat från Italien. Genom dessa kontakter och detta samarbete fördjupades Värmlandskooperativens kontakter med bland annat kommunerna, och då särskilt kommunernas politiker och tjänstemän med ansvar för sociala och arbetsmarknadspolitiska frågor.

Mot bakgrund av det stora intresset för att utveckla nya arbetsformer för att kunna stödja och så långt möjligt slussa ut särskilt utsatta grupper på arbetsmarknaden beviljades Värmlandskooperativen stöd från Växtkraft Mål 3 för att genomföra en riktad informations- och utbildningsinsats riktad till nyckelpersoner i form av dels ansvariga politiker och tjänstemän i länets 16 kommuner, dels chefer och handläggare inom statliga organisationer i länet.

Den utvecklingsmetod som Värmlandskooperativen använder kan kortfattat beskrivas som ”den grundläggande kooperativa metoden kompletterad och utvecklad med processmetoder som baseras på modern empowermentteori”. I konceptet ingår en anpassad starta eget process.

Detta projekt genomfördes under 2006-2007, med mycket lyckat resultat. Utöver de 11 kommuner som är beredda att gå vidare med utvecklingen av sociala företag i sina kommuner kan nämnas att Karlstads kommun - med stöd från Värmlandskooperativen – redan har genomfört en inledande pilotinsats och på grundval av detta har kommunen lagt fast ett ambitiöst långsiktigt utvecklingsprogram för sina utsatta grupper.

Under den utbildningsinsats som genomfördes under 2007 uttryckte kommunerna att man ville arbeta vidare med metoden ”Sociala företag” . Man redovisade samtidigt något olika prioritering av vilka grupper man man ville satsa på i första hand. De mindre kommunerna har samtidigt behov av att blanda grupper för att få ihop tillräckligt stort antal lämpliga och motiverade deltagare.

Syftet med projektet är att

1. vidareutveckla det sociala företagandet som metod för att lyfta människor från ett utanförskap, till att bli delägare
och anställda i ett socialt företag
2. stärka förutsättningarna för en långsiktig och uthållig utveckling av det sociala företagandet och andra innovativa
metoder som stöd för utsatta grupper i Värmland

Målen för projektet är att

1. Samtliga 170 deltagare skall växa som individer
2. Minst 7 av de 11 aktivitetsgrupperna ska starta ett socialt företag
3. Nyckelpersoner runt deltagarna ska erbjudas kontinuerlig information och möjlighet till studiebesök
4. Kontinuerlig metodutveckling under projekttiden som utvärderas och sammanfattas i bokform etc.
5. Förstärka den regionala stödstrukturen i form av ett forum (Utvecklingspartnerskap) för Socialt företagande och
andra innovativa metoder som stöd för utsatta grupper i Värmland

I samarbete med kommunerna säkras att projektet får tillgång till lokaler som är tillgängliga för alla deltagare oberoende av individuella funktionshinder de har.

Verksamhet bedöms ha en hög grad av tillgänglighet med de möjligheter att individanpassa verksamheterna som projektet är uppbyggt kring. (I ett socialt företag beaktas alltid de enskilda medlemmarnas/kooperatörernas förmåga, samtidigt som det finns eller byggs upp en solidarisk grund för att verksamheten måste vara individanpassad).

Den kommunikativa tillgängligheten säkras genom den arbetsmetod som används och utvecklas genom aktiv uppföljning under projektet i syfte att vidga möjligheterna för deltagande oberoende av funktionshinder.

Genom aktiv uppföljning under projektet utvecklas den informativa tillgängligheten, allt i syfte att vidga möjligheterna för deltagande oberoende av funktionshinder.

Värmlandskooperativen har genomgående stävat efter att uppmärksamma och integrera jämställdhetsaspekter i all sin verksamhet. Denna ambition låg till grund för Värmlandskooperativens aktiva medverkan i Equal-projektet Värmlands Arbetslivsakademi som startade 2005. Värmlandskooperativen har varit projektägare till Regionalt resurscenter för kvinnors företag. Erfarenheterna från dessa aktiviteter är att jämställdhetsaspekterna tenderar att tappas bort i såväl analys som i genomförande av könsneutrala projekt.

I den kommande detaljplaneringen och genomförandet av projektet kommer därför projektägaren att använda sig av sina egna erfarenheter från bland annat arbetet i Equalprojektet, som fokuserade på utarbetandet av en genusneutral rådgivningsmanual. Rekryteringen av projektledare och resurspersoner ska ske så att en jämn könsfördelning uppnås. Uttagningen av deltagare kommer att ske i en aktiv dialog med kommunerna så att en jämn könsmässig fördelning uppnås.

I utvärderingen av projektet kommer jämställdhetsaspekterna att behandlas ingående.

Genom att projektägaren har etablerade kontakter på såväl nationell som internationell nivå finns det goda möjligheter till värdefullt utbyte av information, erfarenheter, och studiebesök etc. för såväl nyckelpersoner som deltagare. Med respekt för arbetsmetoden som bygger på hög delaktighet vill inte projektägaren precisera detta mer än att det finns upptaget 75 000 kronor för resor under rubriken Transnationella aktiviteter.

• Arvika kommun KOMMUNLEDNINGSSTABEN
• Filipstads kommun KOMMUNKANSLIET
• Forshaga kommun KOMMUNKONTOR
• Grums kommun KOMMUNALKONTOR
• Hammarö kommun KOMMUNKONTOR
• Kils kommun KOMMUNKONTOR
• Regionvärmland
• STADSHUSET Säffle kommun
• Storfors kommun KOMMUNALKONTOR
• Sunne kommun KOMMUNKONTOR
• Torsby kommun KOMMUNKONTOR
• VÄRMLANDSKOOPERATIVEN EK. FÖR.
• Årjängs kommun KOMMUNKONTOR

• Arvika
• Avesta
• Bollnäs
• Borlänge
• Eda
• Enköping
• Falun
• Filipstad
• Forshaga
• Gagnef
• Grums
• Gävle
• Hagfors
• Hammarö
• Hedemora
• Hofors
• Hudiksvall
• Karlstad
• Kil
• Kristinehamn
• Leksand
• Ljusdal
• Ludvika
• Malung
• Mora
• Munkfors
• Nordanstig
• Ockelbo
• Orsa
• Ovanåker
• Rättvik
• Sandviken
• Smedjebacken
• Storfors
• Sunne
• Säffle
• Säter
• Söderhamn
• Tierp
• Torsby
• Vansbro
• Årjäng
• Älvdalen
• Älvkarleby
• Östhammar