DigITSU

Sammanfattning

Syftet är att ge kvinnor och män inom sjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), och även till del i övriga Västra Götalandsregionen (VGR), kompetensutveckling inom digitalisering, såväl digitala arbetssätt som användande av digitala verktyg. Detta är en förutsättning för att medarbetarna ska kunna delta i formandet av den egna digitala arbetsmiljön och därmed även kunna bidra till det digitala vårdutbudet och kommunikationsvägar som patienter och invånare förväntar sig av vården. Kompetens och utvecklingsarbetet kommer vara personorienterat och bedrivas i mindre självlärande team under handledning. Förutom att detta ger mer kompetens på individnivå bygger det även en nätverksstruktur i verksamheten genom de 320 Processhandledare Digitalisering/Digiledare. Dessa blir "ambassadörer" tillsammans med chefer och ledare för fortsatt Omställning och förberedelse för Framtidens Vårdinformationsmiljö (FVM). Under processen integreras perspektiven jämlikhet, jämställdhet, tillgänglighet, likabehandling och hållbar utveckling för att skapa en strategisk hållbarhet och mer långsiktiga effekter. Projektets ambition är att öka den så kallade absorptionskapaciteten i förvaltningen genom att skapa ett sug efter att själva vilja vara med och utveckla och driva den digitala transformationen tillsammans med andra medarbetare i förvaltningen och i interaktion med dess patienter.

Arbetstakten i vården är hög och tillåter få möjligheter till kompetensutveckling i form av resande och deltagande på konferenser, externa seminarier, etc varför kompetensutveckling för stärkt kompetens inom e-hälsa/digitalisering/FVM utifrån SUs och den enskilda arbetsplatsens behov behöver vävas in i ett "vardagslärande", detta bidrar till ett hållbart arbetsliv.
Metodutveckling sker genom inklusion, gemensam kunskapsutveckling och utvecklingsinriktat lärande i självlärande team.
Den demografiska förändringen i samhället ger färre yrkesverksamma i relation till yngre/äldre. Detta påverkar den s.k. försörjningskvoten genom att det går fler yngre/äldre per yrkesverksam person. Kvoten innebär hur många fler än sig själv en yrkesverksam person måste försörja. Den demografiska förändringen kommer innebära så stora utmaningar att om hälso- och sjukvården skulle anställa i relation till behovet skulle alla yrkesverksamma behöva arbeta i hälso- och sjukvården och omsorgssektorn i framtiden.

Sedan 2018 finns en Strategi för omställning av hälso- och sjukvård i VGR, som består av fyra huvudområden, varav ett handlar om digitala invånartjänster. Strategin slår fast att "digitalt först" gäller, vilket innebär att det som kan göras digitalt ska göras digitalt oavsett hur tjänsten levererats tidigare. Syftet med omställningen är att öka värdet för dem vi är till för inom ramen för tillgängliga resurser. Genom att arbeta mer med att förebygga och främja invånarnas hälsa, minskar invånarnas behov av vård. Genom att ställa om vården ska patienterna få bättre tillgänglighet och möjlighet att välja den kontakt med vården som de har behov av önskar. Ge bättre möjligheter till egenvård, erbjuda den vård de behöver när de behöver den och att de ska veta vart de vänder sig för att få kontakt med vården. SU behöver vara i framkant avseende Digitalisering, Innovation och Utveckling för både Omställningen, Kunskapsorganisationen och FVM för att VGR ska nå målen för omställningen av hälso- och sjukvården.

SU, med sina närmare 17 000 medarbetare, bedriver såväl högspecialiserad vård, regionvård som länssjukvård. SU utgör 50 % av regionens sjukhusvård och lite drygt 40 % av all vård i VGR. Verksamheterna är samlade i sex områden och befinner sig utspridda på huvudsakligen tre tomter: Sahlgrenska, Mölndal och Östra sjukhusen. Varje område har 2 000 – 4 000 medarbetare, vilket innebär att respektive område är att jämföra med storleken på ett länssjukhus. Varje verksamhetsområde (60 st på SU) består av ett flertal arbetsplatser. Totalt sett finns det cirka 640 arbetsplatser på SU vilket i sig utgör en stor kommunikativ utmaning.

SU har även gjort en omorganisering av IS/IT organisationen och bildat en helt ny enhet, Avdelningen för Digital Utveckling, som leds av en Digitaliseringschef. Vi har utöver detta även samlat alla som jobbar med digitalisering i någon form i en Funktionsgrupp för Digital Hälsa, där vi även har patientrepresentant. Den till del virtuella organiseringen har gjort att vi snabbt kunnat kraftsamla runt gemensamma mål och sedan hösten 2019 även bildat ett fysiskt Centrum för Digital Hälsa (CDH), där man har resurser inom FVM, Utdata, eHälsa, ePsykiatri, eSomatik och Digital FoUI. CDH blir nu en samlingspunkt för olika initiativ inom Digitaliseringsområdet.

De önskade effekterna av DigITSU är: Ökad digital mognad för att kunna arbeta på en digital arbetsplats; kunna möta patienternas och invånarnas förväntan på digitala tjänster samt en ökad digital kompetens och förberedelse för implementeringen av FVM. Medarbetarnas kompetens är av yttersta vikt i en lärandeorganisation som SU.
Vi kommer även att ta del av hur likande projekt arbetat tex. i Stockholm, Halland och Göteborgs Stad för att nämna några.
Vi är övertygade om att detta projekt kommer att motverka utanförskap och främja kompetensutveckling för att möta framtida behov.