Bildtext: Kulturarvets handledare Claes Brand och Thomas Bäcke samt projektdeltagaren Henri Halldin på ett fönster. Foto: Elisabet Johansson
– I slutändan ska hela eller delar av verksamheten bli ett socialt företag. I över trettio år hade verksamheten aldrig lönsamhetskrav. Nu måste vi skapa en verksamhet med en budget som går ihop, omvandlingen ställer helt andra krav på deltagarna säger Kulturarvets projektledare Susan Olsén.
Kulturarvets omvandling
Sociala företag drivs av dem som jobbar där och fokuserar på en demokratisk organisation och jämställda värderingar. De anställda jobbar 100 procent, men av sin egen arbetsförmåga. Sociala företag ska gå med vinst, men all vinst ska återinvesteras i företaget.
– Det är en omställning, och framförallt är det ju ett projekt. Det svänger hit och dit, vissa idéer funkar och vissa får man förkasta, säger Susan Olsén och berättar om deltagarna i projektet som har haft svårt att få jobb på grund av sjukdom eller långvarig arbetslöshet.
Trots svårigheterna har två sociala företag redan utvecklats i projektet. Linghed Service ekonomisk förening, som utför hushållsnära tjänster, och Arbetsrehab Dalarna ekonomisk förening, som jobbar med bygg-och fastighetsservice. Båda företagen är nystartade och står ännu inte på egna ben men stöds av projektet.
– Det är väl det som är de sociala företagens dilemma. Man har längre startsträckor och det kräver att offentliga verksamheter som kommuner är beredda att stödja, säger Susan Olsén och berättar om det som är tänkt att bli det tredje sociala företaget, Kulturarvet, som troligen kommer att få formen av ett personalkooperativ.
Höga ambitioner
Ett annat mål är att 180 personer ska ha arbetsrehabiliterats under de tre år som projektet pågår. Med knappt ett år kvar har redan 162 personer gått genom projektet.
– Det var projektpartnern Coompanion Dalarna som satte upp de kvantitativa målen, jag tyckte att det var rena fantasisiffrorna när jag såg dem. Men nu ser det ju ut som att vi kommer att nå dem.
Utöver de resultaten har hittills 17 personer gått ut i lönearbete och fem till studier, men för Susan Olsén är det viktigaste att rätt person hamnar på rätt plats.
– I projektet upptäcker vi tillsammans var man passar bäst, i sjukförsäkringen eller om det finns förmåga att arbeta, säger hon.
I framtiden önskar hon att kommunen uppmärksammar de sociala företagen och antar en policy om att beakta den sociala aspekten i upphandlingar, som man gör i många andra kommuner.
– Då blir kommunen behjälplig, och om de uppmärksammar de sociala företagen och en vinna-vinna situation uppstår, då många går från försörjningsstöd till självförsörjning, säger hon.
Läs mer
Projektbanken på esf.se